Nya sånger

När fågelsträcken täckte skyn (en liten hommage till Greta Thunberg)
När fågelsträcken täckte skyn
och höstens färger brann,
när isar smälte, haven steg
och sångerna försvann,
så hördes ändå från en gren
en fågels sorgsna sång,
vars sköra toner trängde fram
som böner gång på gång.

För fåglar ser med himmelsk blick
det andra ej kan se
av det som sker i hav, på land,
som ingen vill ska ske.
Där är vårt eget perspektiv
för kortsiktigt och trångt,
men budskapet från fågeln var:
”Nu har det gått för långt!”

Hon sjöng om jordens utsatthet
sin spröda sång med kraft,
till synes med stor maktlöshet
och ändå med sån makt
att barn förstod och stämde in
i fågelns melodi.
När en blir två, blir tre, blir fler
så formas detta vi

av många stämmor överallt,
en stor och mäktig kör,
som sjunger starkt och högt den sång,
som trotsar, stör, berör.
O, må vi lyssna, sjunga med
och göra allt vi kan
för jordens framtid här och nu,
ty fågelns sång är sann!

Några texter ur det nyutkomna materialet ”Psalmvaro – 48 psalmer med ackompanjemang”, Wessmans musikförlag:

Du är källan (skriven i samarbete med Augustinus, Tertullianus, Gregorius av Nazians, Hildegard von Bingen, Luther, Bibeln m.fl.)
Du är källan, du är målet,
all vår början och vårt slut.
Du är regnet, du är floden,
du är havets vidd och djup.
Du är Ordet, den som talar,
den som lyssnar, den som är.
Du är kärlek, den som älskar,
den som älskas, den som bär.

Du är elden, du är ljuset,
du är värmen, hoppets glöd.
Du är roten, du är stammen,
du är frukten, vin och bröd.
Du är dörren, du är svaret,
du är frågan, den som stör.
Du är sången, den som sjunger,
den som dansar, den som för.

Du är jorden, du är sådden,
du är kornets växt och skörd.
Du är sanningen och livet,
du är vägens innebörd.
Du är barnet, du är fadern,
du är modern, som ger liv.
Du är utom, du är inom,
ständigt, ständigt kreativ.

Livet vidgas och förnyas
Livet vidgas och förnyas.
Nu är aldrig som förut.
Ur kokongen frigörs livet
och en fjäril flyger ut.
Is och snö skall åter tina,
när en ny vår gör entré.
Livet innebär förändring.
Hoppet vandrar alltid med.

Nattens mörker går mot gryning.
Varje dag är helt unik.
Ständigt skapas nya sånger.
Framsteg ger oss ny teknik.
Livet växlar mot en framtid,
som vi ännu ej kan se.
Livet innebär förändring.
Hoppet vandrar alltid med.

Vetekornet dör och uppstår,
blir till ax ur jordens famn.
Varje slut bär på en början.
Något nytt skall bryta fram.
Livets slut är blott ett komma:
Gud skall oss ej överge.
Livet innebär förändring.
Hoppet vandrar alltid med.

Om himmelen vore en årstid
Om himmelen vore en årstid
så är den för mig nog en vår,
då saven ger näring åt grönskan
och marken i ny blomning står.
Om himmelen vore ett landskap,
så väljer jag nog sommarns äng,
som vittnar om skapelsens under,
av skönhetens mångfald bemängd.

Om himmelen uppfylls av toner,
så är det nog cellons jag hör,
vars ljuvliga tonvibrationer
ger själen den frid som berör.
Om himmelen vore en måltid,
så tror jag att alla bjuds in
att mötas i glädje och dela
i enkelhet blott bröd och vin.

Om himmelen vore en visa,
så sjunger jag nog den i moll,
en visa om kärlekens smärta,
när hatet går utom kontroll.
Om himmelen genljöd av tankar
om mening och mål i vår färd,
så tänker jag nog, liksom Boye,
på vägen, som gör mödan värd.

Om himmelen vore en ålder,
så väljer jag nog barnets tid,
där tillit och gränslösa lekar
gör himmelen öppen och vid.
Om himmelen vore att välja
ett ord, ja, ett enda för det
som för allting samman på jorden,
så väljer jag nog VARSAMHET!

När sanningen förvanskas
När sanningen förvanskas
och rättvisan förkvävs,
när mänskans rättigheter
förtigs och undergrävs,
när tilliten förtvinar
och hoppet tiger still,
när terrorn breder ut sig
och skoningslöst slår till,

då stiger i förtvivlan
den bön du lärt oss be:
O, låt ditt rike komma
och låt din vilja ske.
Ge oss mer mod att vara
ditt ljus och jordenssalt.
Låt sanningen bli synlig
och godhet ta gestalt.

När friheten blir fängslad
och lögnen tas för sann,
när rädslan bygger murar
och hatet bryter fram,
när kortsiktiga vinster
ger långsiktiga sår,
när skapelsen blir utsatt
med skador som består

då stiger i förtvivlan….

För vänskapen
För vänskapens stora gåva
vi tackar dig, Gud, och ber:
Låt tilliten oss emellan
få mogna och gro alltmer.

För vänskapens skratt och tårar
vi tackar dig, Gud, och ber:
Låt allt gott och svårt vi delar
förena oss mer och mer.

För vänskapens goda minnen
vi tackar dig, Gud, och ber:
Förankra i oss den visdom
som erfarenheten ger.

För vänskapens stora mångfald
vi tackar dig, Gud, och ber:
Riv misstänksamhetens murar
så öppenhet når alltfler.

För vänskapen över gränser
vi tackar dig, Gud, och ber:
Låt tro, hopp och kärlek jubla
där fred och försoning sker.

Hos de minsta
Hos de minsta, i det enkla
är din närvaro som störst.
Till ditt rike är vi bjudna.
Barnen välkomnar du först.
För de glömda, för de gömda
öppnar du din varma famn.
I det sanna, i det rätta
bryter himmelriket fram.

Hos de brutna, i det brustna
är din medkänsla som störst.
I din ömhets djupa källa
får vi släcka all vår törst.
I din godhet, i din kärlek
finns ej längre rädslans makt.
I det öppna, i det fria
får vårt hopp förnyad kraft.

Mitt i nöden, i det svåra
ser vi skuggan av ditt kors.
Våra sår är också dina.
Smärtan delar du med oss.
För de sorgsna, för de sjuka
öppnar du din varma famn.
I det nära, hos de minsta
bryter himmelriket fram.

Som årens många ringar (en visa om barnet i oss)
Som årens många ringar
i trädets stolta stam,
så bär vi alla åldrar.
Ett barn där tittar fram
och längtar ut i ljuset,
där livet just nu är.
O, möt det barnets längtan,
det barn du ständigt bär.

Ja, bakom alla masker
och roller som vi har
finns gränslöshetens lekar
hos barnet ännu kvar.
Det längtar till sin frihet,
där livet just nu är.
O, möt det barnets längtan,
det barn du ständigt bär.

Du är ljuset
Du är ljuset här i världen.
Du är vägen vi får gå.
Du är sången på vår vandring.
Du är målet vi skall nå.
I ljuset, på vägen, i sången är du nära.
Du är Ordet som oss leder
mot det mål som vi skall nå.

Du är brödet vi får dela.
Du är vinet som ger liv.
Du är källan till all visdom.
Du är hoppets ledmotiv.
I brödet, i vinet, i källan är du nära.
Du är kärleken som segrar.
Du är hoppets ledmotiv.

Du är början, du är slutet.
Du är alltings A och O.
Du är sanningen och livet.
Du är grunden för vår tro.
I början, i slutet, för evigt är du nära.
Du är meningen med livet.
Du är grunden för vår tro.

Tiden är inne (julpsalm)
Tiden är inne för barnet att födas,
barnet som väcker vår ömhet och tro.
När vi bär barnet intill oss helt nära
bär vi den värld där vår tillit skall bo.

Sjung, sjung med barn och med änglar:
Lugn, lugn, för ljuset är här.
Sjung, sjung med alla som längtar:
Lugn, lugn, för barnet oss bär.

Tiden är inne för sans och besinning.
Kunskap och vishet är grund för vårt väl.
Än lever hoppet. Det finns ännu räddning
för moder jord och för människans själ.

Sjung, sjung…

Tiden är inne för fred och försoning.
Länge har våldets spiral haft sin tid.
Änglarnas sång ljuder än genom tiden:
Ära i höjden, på jorden Guds frid.

Sjung, sjung…

Innan något fanns så fanns du
Innan något fanns så fanns du
där i Intet med din sång,
som bröt fram som ljus i mörkret.
Skaparundret var igång.
Bland galaxers myriader
väcktes längtan och ett hopp.
Jorden, pärlan i ditt kosmos,
blev den plats där liv fick kropp.

I atomens gåtfullhet finns
livets ursprung och substans.
Genom tiden har du dansat
med i molekylers dans.
Via cellers delning formas
ständigt livets ymnighet.
I det stora och det lilla
anar vi din helighet.

Nu vill vi med hela kosmos
sjunga tacksamhetens sång
för den jord där vi får leva
denna stund i tidens gång.
Hjälp oss vårda, vörda livet
i dess mångfald,prakt och glans.
Låt din vilja, mål och mening
få i oss sin resonans.

Tron är vår sång (till Svenska kyrkan i utlandet)
Tron är vår sång på resan ut i världen.
Tron sjunger: ”Kom, vi delar samma liv”.
Tron är vårt arv. I kyrkans famn vi bär den.
Tron öppnar valv, där bakom valv på valv.

Tron är vårt hopp på resan vi beträder.
Tron är den kropp, där själ och ande bor.
Tron är vårt pass till nya upptäcktsfärder.
Tron är den plats där himmel möter jord.

Tron för oss in och ut i nya världar.
Tron är den vind, som tröstar och ger mod.
Tro föder tro på våra pilgrimsvägar.
Trons frö skall gro där kärleken slår rot.

Vart vi oss i världen vänder (till Svenska kyrkan i utlandet)
Vart vi oss i världen vänder
finns en dörr som öppen står
till vårt hem i många länder,
där vi ro och andrum får.
Öppenhet har inga gränser.
Hat och lögner blir till grus.
Vänligt över jorden glänser
trons och hoppets böneljus.

Härlig är den enda jorden,
härlig, hög är himmelen.
Där de möts står nattvardsborden,
öppna om och om igen.
Blott i öppenhet nås sanning,
möjligheten finner råd.
I det fria på vår vandring
vidgas synfält blott av nåd.

Tryggare kan ingen vara
än den plats där friden rår,
där vi som Guds spridda skara
samlas, ber och näring får.
Här står kyrkan mitt i världen.
Här finns plats för var och en.
Här ges hopp för levnadsfärden
genom tron och kärleken.

I dans med Guds treenighet
I dans med Guds treenighet blev världen till en gång.
I universum tonar än Guds uråldriga sång.
Vår tid, vårt rum kom inte till av slump i all sin glans,
för Guds treenighet bjöd upp sin skapelse till dans!

Till oss gav Guds treenighet sig själv i krubbans famn.
När jorden hörde barnets skrik bröt änglasången fram.
I ord och handling gick han in i kamp mot ondskans makt,
och gav sitt liv för livets skull, men uppstod som han sagt!

Sjung högt om Guds treenighet i pingstens ystra dans,
där vind och eld gav kyrkan kraft, där mod och frihet vanns.
Med Andens hjälp blir oket milt och bördans tyngd blir lätt,
så sjung in hoppet i all nöd, det hopp som Gud har väckt!

I dans med Guds treenighet blir världen till på nytt,
där ljus, där fred och frihet bor och mörkrets makt har flytt.
Låt tro, hopp, kärlek bindas till en glädjens blomsterkrans
och inbjud världens oro till treenighetens dans!

Gå, gå ut i världen
Gå, gå ut i världen.
Må Guds väg bli din.
Stå stadigt på jorden.
Låt himmelen in.
Häv enfaldens planer.
Väv mångfaldens väv,
där regnbågens färger
bär endräktens själ.

Gå, gå ut i världen.
Så sanningens frön.
Låt, låt hoppet grönska
i handling och bön.
Gråt med dem som gråter.
Le med dem som ler.
Gå, öppen och lyhörd,
så Guds vilja sker.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s